När jag tittade i en bok från mitt föräldrahem så låg det en del bilder där, bl a den här av min pappa och en av tjurarna i hans liv. Pappa var yngst av sju syskon, fem bröder och en syster hade han, när dom flyttade in i barndomshemmet, som syns bakom honom. Då var han ungefär tre år. Några år senare dog en av bröderna i benröta. Detta var innan antibiotikan kom. Så småningom kom mamma in i hans liv och dom flyttade först till Örebro och sen till Malmö och sen tillbaka hem igen, där jag föddes. Och pappa byggde ett eget hus bredvid dom på bilden.Pappa kunde bygga hus, han kunde svetsa, han snickrade en vagga till mina barn. Han var alltid uppmuntrande och rolig. Han läste mycket, det var viktigt. Och han lärde mig att alla människor är lika mycket värda, ingen har rätt att tycka sig vara förmer.Och jag saknar honom fortfarande.