här i morse, så var det – precis som det varit rätt ofta – med en obehaglig känsla i högerhanden. Första gångerna det hände blev jag lite mer stressad och kände efter att jag kunde röra båda armarna och le symmetriskt. Ja, här i huset blir man=jag lätt lite nojig, men nu har det hänt så pass ofta att jag inte tänker så iaf. Men när jag kommit upp, så började jag googla, för rimligen är inte det här helt bra. Sen vet jag att man lätt hittar det mesta på google, ungefär som äldre tiders läkarböcker. Men hur som kom jag fram till karpaltunnelsyndrom, och så vitt jag fick fram gör man inte så mycket åt det, man kan ha en skena (hur man nu får tag på en sån) på natten, och lite svävande sades det att det går över. Sen kan man ju operera också, maken gjorde en sån ett par år innan han blev sjuk. Ah ja, jag avvaktar väl.

Annonser