som man säger på nyheterna. I måndags var det ju Karl, Äldste heter bl a det och jag gratulerar förstås alla mina barn på alla deras namnsdagar. Fast det där med Karl den store, då. Maken och jag har ju en vän, som vid tillfälle sade till maken att han hade en släktutredning på att han var ättling till K d s. Maken skrattade till och det var helt fel reaktion, vännen blev mycket stött. Ja ja. Senare hörde maken och jag (i var sin ände av huset) på radio att man pratade om dom Jäderlundska falska slätutredningarna, som blomstrat i sht i södra Sverige på 20- och 30-talen, där folk fick dom mest fantastiska släktlinjer, Karl den store (bevars!) och Harald Hårfager och vad som helst. Så i måndags googlade jag J-lundska släktutredningar och läste om denna ganska förfärliga bransch. Han hade tagit 25-35 spänn (en betydande summa då) men hade kunnat pruta till en tia också, och så hade resultatet levererats. Sen gick jag in på Wikipedia och kollade hans namn, och intressant nog stod det enbart om hans civila karriär och absolut ingenting om alla dessa fejkhistorier. Dock är han tydligen själv anfader (?!) till Lars Norén och poeten med hans efternamn.
Och jag undrar hur det egentligen gick till, där på 30-talet. Hur många i samma samhälle fick dessa fantastiska släktingar?
januari 30, 2019 at 5:42 e m
Släktforskning är inte det enklaste, för man bytte namn hej vilt och är sedan en och annan resa till ”Amerikat” inblandad kan det nästan vara omöjligt att reda ut.
januari 30, 2019 at 7:03 e m
Visst är det lite svårt! Jag skulle testa att hitta min mamma i dopboken i Linköping och den var helt uruselt förd dessutom.
januari 31, 2019 at 4:42 e m
Kände inte alls till Jäderlund. Kan mycket väl vara han hjälpte min släkt (i södra Sverige just) att härstamma från Gustav Vasa…
januari 31, 2019 at 5:11 e m
Skulle inte alls förvåna mig. Han var synnerligen kreativ…