antar jag. Men just nu är jag obegripligt trött. Jag är väldigt tacksam över att ha en fin Jul, jag har verkligen inte överarbetat just det. Jag har sällan köpt så få julklappar t ex, och jag har inte ens kokat kola. Och annan traditionell julmat finns inte på radarn alls, skinkan räknas inte, den har legat stilla i saltlake och behövde bara kokas, och det skötte den i princip själv.

Men jag är totalt slut, trots allt. Och det blev inte bättre alls av att jag tittade på en alldeles väldigt sentimental amerikansk film om Julen, puh säger jag bara. Och jag är väldigt tacksam över att maken är glad, han tycker att han haft en så fin Jul, och är så tacksam för familjen. Det är verkligen jag också, men tröttheten finns här ändå. Och snart är det ett nytt år, bevars, inte alls läge för nyårslöften om vad man ska åstadkomma för stordåd ev kommande år. Det är stort nog att stå upp ibland.