laxen med mangosalsa var lika god som vanligt. Och jag läste ut min bok på förmiddagen, allt gick bra. Och annars är det vardagens detaljer som man får ägna sig åt, en lampa i bokhyllebelysningen hade gett upp och det var lite pilligt att få dit den nya, men det gick. Och frottéhanddukarna är tvättade och tumlade.

Sen tog kryddlimpan slut i morse, så ny deg står och jäser. Fast bara två, i söndags bakade jag tre. Det är fortfarande milt ute och jag har förstått det som att det inte kommer mer snö före söndag iaf, det är så mycket enklare för oss utan snö. Och jag tittar runt i vårt julpyntade lilla hem, det är skönt och avkopplande. Jag förstår att andra kan ha en mer stressad syn på Julen, alldeles för många släktingar man måste umgås med kanske. Men för oss är det inte så och det är jag innerligt tacksam för. Jag minns barndomen, när mina föräldrar ofta grälade nån del av olika högtider. Mamma var ständigt upprörd över att husbygget drog ut på tiden, och det gjorde det. Men när det så småningom kom igång kan jag inte minnas att dom grälade alls. Och jag minns första Julen i det nya huset, det var verkligen nytt, golven var inte lagda t ex, så vi traskade runt på betongplattan med mattor över, men frid rådde.