lördag, 22 december, 2018


kan se väldigt olika ut. T ex den där traditionen att jag alltid sitter på kvällen före julafton och slår in paket. Det blir tydligen likadant i år, för jag kom mig inte för i eftermiddags. Ah ja, det är inte så många paket, så det ska nog gå bra. Och middagen till i morgon står ordentligt paketerad i kylskåpet och skinkan är avsköljd och ligger i friskt vatten i sin hink. Jag tror det ska ordna sig. Men jag har slappat till mig och kommer att baka kryddlimporna i morgon kväll, i stället för att ge mig upp tidigt på julafton och börja stöta anis och fänkål för att få limporna färdiga innan vi ska åka till Tvåan.

Och här är det forfarande Advent, en känsla av stillhet och förberedelse. Jag är så tacksam att jag kan ha det så.

ute, åtminstone på trottoarerna. Dvs en fastighetsägare utefter min vanliga väg hade grusat, men dom andra, inkl kommunen, hade inte alls hunnit med. Så det blev till att gå försiktigt.

Och snart ska jag göra kycklinggrytan till i morgon. Och jag funderar på att helt radikalt slänga tidigare års julkort, det kan vara praktiskt att spara dom senaste, men det har inte hänt att jag tittat på dessa högar från tidigare år. Så får det bli.

Och jag tittade i den lilla almanackan och såg att nästa gång maken är på avlastning och jag far norrut, så går solen ner en halvtimme senare än förra gången, även om det inte precis märks än, det återvändande ljuset.

är det lite patetiskt att skriva en lista på vad man ska göra, när man inte alls har särskilt mycket som måste/ska/bör göras, men jag har gjort det ändå. För jag vet att jag numer är trött i huvudet. Och i morse slog det lömska undermedvetna till igen. Mobilen väckte mig, bra, jag stängde av och kände att det var så skönt där under täcket, bara en liten stund till. Och jag visste att jag inte behövde till affären heller, och plötsligt drömde jag att jag hade stigit upp. Jag kände mig så nöjd med det, men så steg väl medvetandet fram igen och jag insåg att jag fortfarande låg kvar under täcket.

Men nu är maken duschad och tvättmaskinen snurrar. Det är alldeles vitt ute, det kom ett par cm i natt, och jag hoppas alla snöfrenetiker är nöjda nu. Och jag har läst om många olyckor, och det är självklart så att många kunde undvikas om ‘folk’ bara var mer försiktiga, men nu är det som det är. Alltså enklare att köra utan snö och is, färre olyckor helt enkelt.