Tigerliljan's Weblog

till julafton också hos Tvåan, vi ska ju dit. Och jag sa att jag tar med skinka, den lagrade osten och kryddlimpor. Och Tvåan sa – ‘men spenatpajen då? Yngste gillar ju den, ja jag ska kanske inte skylla på honom?’ och jag fnissade milt, jag hade glömt att jag adderat den till knytkalaset. Men självklart blir det spenatpaj då. Det är gott, jag brukar göra portionspajer här hemma med filodeg, men för den stora till julafton gör jag vanlig pajdeg, nu med den effektiva matberedaren.

Så i morgon bitti får jag väl ta den tidiga morgonpromenaden till coop och komplettera. Och jag ska passa på att överraska kära vänner med något dom verkligen inte väntar sig, en glädje att kunna göra det. Maken och jag äter laxsoppa i morgon, det blir bra, lagom inför allt annat. På lördag gör jag lasagne, jag vet inte om Yngste är hemma. I morgon ska han åka och köpa julklappar, det är tappert.

gott, men kanske inte så enormt festligt, med tanke på att det är vår bröllopsdag. Vi brukar inte fira så enormt. Fast det blev förstås firat ändå, vi åkte till Tvåan, som hade bakat fantastiska saker. Det är ju hennes födelsedag också. Svärsonen hade ryggskott, stackarn, och dottersönerna hade båda nya glasögon, ja Tvåan också faktiskt. Alla var snygga.

Och jag lyckades få tag på den där västen jag hade reserverat till yngste dottersonen och jag kompletterade med en snygg ljusblå skjorta, han gillar sånt.

Och mörkret och dimman var konstant under dagen. Men Yngste är rask och när vi kom hem från Tvåan, så ringde han sin bror och när vi ätit lite lånade han bilen och åkte dit. Det är roligt att bröderna umgås.

Yngstes tåg i går. Bra. Och det är fint att stå i fönstret och se honom komma över planen mellan oss och tågen. Det snöade lite dessutom.

Och nu har vi haft en lång lugn frukost och maken sitter med en bok om vår lilla ort, svartvita foton av utvecklingen under hundra år. Vi har haft den länge, men vi aktualiserade den i går eftersom Yngste berättade att han och hans chef hade tittat på google maps på bilder härifrån, när han sagt att han skulle åka hit. Och chefen hade blivit alldeles lycklig över vårt kommunhus, tegel från 50-talet. Sen hade han tyckt att ett av huset bredvid var alldeles underbart och jag kan bara hålla med. En period hade man kommunala sammanträdesrum i detta gamla tegelhus med kakelugnar och många vackra detaljer, jag hoppas den nuvarande ägaren tagit vara på skönheten. Yngste sitter med sin mobil.