måndag, 17 december, 2018


hade vi plötsligt framför oss. Äldste kom förbi med ett papper, som nu ska skickas in till Transportstyrelsen om den där traktorn, registreringsbeviset var från en annan tid, lite märkligt. Men nu ska det väl vara klart. Och Äldste fick en macka och en av dessa kladdkakemuffins, som fanns på diskbänken. Han tyckte den var god och mackan var vad han behövde innan han traskade vidare mot det kommunala julbordet. Och han beskrev att han nu nästan rensat skrivbordet i det blivande boendet, en massa papper har det blivit förstås. Han har ordnat det hela i högar ordentligt nog och satt in i pärmar.

Nästa måndag är det julafton, det är allt lite märkligt. Jag tillhör ju den lilla skara, som faktiskt inte firar Jul än och som sen fortsätter fira Jul till veckan efter Trettondagen. Advent är en viktig tid.

står just nygräddade på diskbänken. Jag tänker att maken och jag kan dela på en för att provsmaka.

Och trots min lätta (?) telefonfobi ringde jag den där närmaste fysiska butiken om julklapp till dottersonen. Jo då, den fanns, men det gick inte att lägga undan den. Det gör man bara i ett dygn och jag kommer inte dit förrän den 20. Det känns lite oöverstigligt att åka 5,5 mil enkel resa i morgon för det. Men det fanns flera kvar, så hon trodde att det kunde ordna sig. Jag hoppas. Och jag kunde ju ringa den 19 och be dom reservera. Och till äldre dottersonen blir det ett presentkort till en kedja som finns både här och där. Så det känns nästan som om jag klarat det hela.

Och till alla som jublar över det nu vita landskapet, jo tack, jag halkade flera gånger när jag var ute, trots att det kanske bara var 1,5 cm av det vita eländet.

ordnar sig. Jag hade ju fört över lite pengar till barnen och totalt missat att Äldste bytt bank sen sist. Detta diskuterade vi i fredags kväll, han och jag, men vi var ense om att även om det stod på bankens hemsida att dom har service dygnet om, så var det nog säkrare att vänta till måndag morgon. Så jag ringde upp hans f d bank och tryckte mig igenom alla dessa val. Till slut hamnade jag i telefonkö som nummer 50. Man kunde bli uppringd, så jag valde det alternativet, och någon ringde upp. Men det visade sig att ett sådant ärende skulle hanteras av den avsändande banken, så då promenerade jag dit, försedd med alla datum och siffror, och då visade det sig att pengarna gått i retur till avsändande konto. Så det var bara att gå hem och skicka dom till det nya kontot.

Men julklappen till yngste dottersonen fanns inte i butiken hos oss, jag sitter och samlar mig för att ringa till fysisk butik i närmaste större staden för att höra mig för. Men jag lyckades köpa en liten födelsedagspresent till Tvåan iaf.

Sen blev pannbiffarna något överstekta, jag var lite stressad och stekpannan blev lite för varm, men nu är vi mätta iaf.