torsdag, 6 december, 2018


morgondagens lokaltidning på nätet nyss. Man klagade på en fastighetsaffär, som skedde för så där fyra år sen. Ingen av de ledande politikerna då kom ihåg särskilt mycket, men den ena påpekade att kommunen ville köpa och att man ju fick förhandla med säljaren också. Och jag log milt. Jag råkar ju känna säljaren, en mycket speciell och avhållen vän. Jag minns dessutom nån gång för en del år sen, när sedermera säljaren satt och utlade nånting och jag viskade till min granne – ‘skulle du köpa en begagnad bil av X?’, och han tänkte två sekunder, log och svarade – ‘ja, om jag fick skriva kontraktet’. Han råkade vara erfaren advokat och konkursförvaltare och var nog den ende som skulle klarat en sån affär. Och det visste både han och jag. Så kan det gå.

ett sms nyss, lilla rara hon. Tacksam att det var över, men väldigt trött och med lite feber. Svärsonen ringde också för en stund sen, han hade varit och hälsat på henne. Dom hade redan igår konstaterat att det inte skulle gå att göra en titthålsoperation, och troligen – man vet ju inte – får hon stanna ett par dagar, det beror på febern och så. Och jag, som hittills aldrig opererats för något, känner mig rätt hjälplös. Och långt borta är jag. Om maken hade varit frisk hade jag kunnat bidra, nu får det gå ändå. Och det är en liten sorg, det här att jag inte har kunnat hjälpa mina barn med nästan nånting. Jag hade tänkt mig den här tiden i mitt liv rätt annorlunda, faktiskt. Men man får spela dom kort man får.

av äldste svärsonen. Han förstår förstås att vi också satt som på nålar för besked om Äldstas operation. Han hade ringt och fått besked att hon var på väg till rummet nu, operation mellan elva och två. Så vitt han hört hade det gått bra. Och jag försöker tänka att för kirurgen är det rutin, men för oss är det ju inte det. Jag kan bara hoppas att det nu blir bra för henne. Man vet så lite även om man googlar, med den reservationen att google trots allt inte står för all kunskap.

Och jag försökte förresten söka på ‘sotare’ på kommunens hemsida, för Äldste klagade på att det var svårt att nå honom. Och jag måste säga att kommunens hemsida, som jag klagat på förut, verkligen inte är särskilt bra. Man måste veta var det man letar efter finns.

än jag och datorn då, väldigt annan. Jag gick ut på svalgången och blev alldeles häpen. På andra sidan gatan bredvid vår parkering ligger det förstås andra hus, en tegellänga och så en ingång till deras innergård. Och där, bredvid ett grönt hus, står det ett högt träd. Jag vet, slarvigt nog, inte vilken sort, men det blir grönt sist på våren och fäller löven sist också. Men hur som, nu hade man tagit dit en jättemaskin, som beskar det. Jag blev bara stående och tittade en stund, en gripklo tog grenarna och kapade och lyfte hur elegant som helst ner det avkapade på marken. Ett tag var jag lite bekymrad och tänkte att det vore sorgligt om dom tar hela trädet, men det tycks inte vara planen, men jag skulle gissa att man sänkt kronan med minst fem meter.

var tydligen undantag. Nu är det grått igen, skymning redan före tolv s a s. Och jag sitter förstås och undrar hur det gått med Äldstas operation. Hon berättade ju om förra gången hon gjorde något liknande, men då bodde dom i Tyskland, alltså uppvak på tysk avdelning, med mycket bestämda tyska sjuksköterskor. Den mycket bestämda uppmanade Äldsta att ställa sig upp och gå på toaletten, och Äldsta försökte – ‘ich schaffe es nicht’, – ‘doch ja’ var det bestämda svaret, så hon kravlade sig upp och föll ihop och spydde galla – bokstavligen – på den bestämda, som då fick ändra strategi lite. Så hur det går i dag är kanske lite osäkert. Men hon behöver inte böja tyska verb iaf.

Och jag hade glömt hur man hanterar en del praktiska saker i ordbehandling på en mac (trots att jag nu haft den rätt länge, men jag skriver inte så mycket text, ursäktar jag mig), men Äldste sa för länge sen att man kan kolla på youtube. Som han sa – ‘det finns alltid nån idiot, som lagt upp en instruktion om det mesta’, och det stämde den här gången också. För säkerhets skull har jag skrivit en liten minneslapp nu.