dvs den där ljungen som jag köpte för ett par veckor sen har fått plats i dom stora blå krukorna ute, och sommarblommorna är avvecklade. Grannen bredvid tyckte häromdagen att det var trist, för hon tyckte det var så vackert utanför vår dörr. Jag kan bara hålla med, men vintern är på gång, det kommer att bli ett par minusgrader framöver och jag vet att det är väldigt trist att plantera om då. Nu är det gjort. Och ganska fint är det ändå. Jag medger att jag tänker med längtan på penséerna som kanske kommer i slutet av mars.

Och i går kväll stod jag och tittade ut genom fönstret och såg Äldste kliva av tåget, han vinkade och sen kom han upp ett par minuter, rara han. Jag minns när det var så att jag tog ett tidigt tåg till Stockholm, hade sammanträde och sen åkte hem med sent eftermiddagståg. Om man hade tur hann man en sväng till nån bokhandel eller så också. Nu hade han väl inte haft särskilt mycket tid över, men han tyckte dels att det hade varit roligt – inte minst att träffa yngre bror – men han var rätt nöjd med att inte bo där.