fredag, 14 september, 2018


inte så vidare värst på avlastningen, maken. Och jag tror inte att han vilar som han behöver heller, jag har uppfattat saken som att personalen inte tycker att det är deras sak att se till det. Nä, men han kan ju inte det själv. Det är en del av just hans problematik. Men varför i all världen skulle någon bry sig om det? Ja, jag blir trött. Och maken sitter i sin fåtölj här hemma och håller på att somna hela tiden och jag hojtar, för det är inte rimligt att han lägger sig väldigt mycket tidigare än vanligt. Han ska ju t ex ha sina mediciner med jämna mellanrum.

Och någon personal hade påpekat för honom att om vi följer kommunens tidsschema, så får han samma rum, då står det och väntar på honom. Och jag blir alldeles obeskrivligt irriterad. Man ska inte gå på honom med sånt. Det är inte juste. Inte på något sätt. Men det är ju så, har jag läst i tidningen, att man håller på och omorganiserar den sociala sektorn i kommunen och man ska flytta kontorsutrymmen också, så det är klart att dom har det jobbigt. Så jag avvaktar att besvara handläggarens senaste mail lite grann, jag blir fortfarande arg när jag läser det, och det är nog bäst att tiden får gå lite grann, så jag känner mig mer obesvärad eller så.

när jag kom hem. Annars brukar jag äta en eller annan bakelse när jag är borta, men det blev inte så den här gången. Och hemresan fungerade utmärkt, man håller på och bygger om, eller iaf renoverar en bro, och den ska vara färdig nästa månad, men annars var det raka spåret.

Det fanns bigarråer utefter vägen också, så det köpte jag. Dom är väldigt mogna, så vi får äta upp dom lite snabbt. Det kommer att gå bra.

Och jag kastade in min randiga tröja i tvätten, den som jag på tre ställen lyckades få björnbärssaft på. Jag vet förstås inte om jag fått det på dom mörka ränderna, men på dom ljusare var det tydligt.

på riktigt efter en morgon med lätt sömn då och då och förvirrade drömmar – jag tittade ju på det där första programmet om dom som köpt ett totalt obeboeligt slott, som dom – två personer – skulle renovera på egen hand och kvinnan var mycket engagerad i att det skulle bli rätt blå nyans och sen stod hon med en liten pensel till jättehuset. Undra på att man blir trött.

Själv ska jag äta fil och banan och dricka kaffe, alltså långt från mina vanliga morgonvanor. Och sen ska jag köpa fantastiska tomater och ta med mig hem.