fredag, 10 augusti, 2018


jag brukar ju vara ute lite sent. Snälla kommunen här skickade ju ut papper om planerad omdaning av centrum och påstår att dom gärna vill ha in synpunkter – ‘även om du inte har några synpunkter får du gärna meddela detta’, som det står och det ska man alltså göra senast 13 augusti, så jag har lite tid fortfarande. För jag har synpunkter, inte enbart för att jag personligen – som bor högst upp på tredje våningen – inte är särskilt förtjust i tanken att få ett åttavåningarshus på andra sidan gatan, utan också för att det inte finns några andra så pass höga hus alls i vår lilla tätort. Det påstås ‘skapa en attraktiv entré till staden’. Jomenvisst. Nog tycker jag att det vore betydligt mer välkomnande om man kunde ha en väntsal, uppfiffad, i anslutning till tågspåren, inte som nu när man av misstag satte ett elskåp i vägen, så att man inte kunde bygga ihop väntsalen med utgången (eller ingången) till tågen.

Och på ritningarna har man tecknat gräsmattor på den bit av huset som är närmast oss, lite lägre än dom åtta våningarna, men ändå så att det är ovanför taket på huset vi bor i. Någon har tänkt fel. Tycker jag då. Varför kan man inte bygga som i Poundbury?

Annonser

kan men undra. För inte har jag gjort något särskilt. Nyss pratade jag med Yngste. Dom dyker in här en kort stund i morgon, han ville låna makens manschettknappar bevars. Han ska ju på bröllop på eftermiddagen, hoppas allt går bra. Jag är mycket förtjust i brudgummen, som jag känt sen han föddes i princip. Han och Yngste hade sen gemensam dagmamma, en helt underbar kvinna. Så många minnen som flyter upp till ytan. Pappan hade illrar i en bur minns jag. Dessutom odlade han dom godaste tomater jag någonsin ätit.

Och i förhoppning att ge ett hyfsat intryck på flickvännen har jag dammat diverse ytor, som såg lite sjaskiga ut. Möjligen bryr hon sig inte om just det, vad vet jag. Men man gör så gott men kan. Nu hoppas jag bara att tågen fungerar i morgon.

vid två. Det åskade kraftigt, och jag hade förmodligen kunnat sova tvärsigenom alltihop, men han ville berätta det för mig. Ja ja.

Och på förmiddagen cyklade jag till biblioteket igen, nya böcker. Och så coop på hemvägen. Det var medvind dit men inte hem. Och ett par vilsna regndroppar landade på näsan, när jag satte mig på cykeln utanför coop, men inte mer än så länge.

Laxpasta, ugnsstekt och kallrökt lax, broccoli, dill och citronskalsstrimlor, en favorit.

Och fast jag inte har semester – mer än vanligt – så hamnar jag lite utanför rutinerna. I dag upptäckte jag att makens skjortlåda började se lite tom ut, ja visst, det låg sex stycken i tvättkorgen. Ah ja, v 34 är jag väl tillbaka i vanliga rutiner, så då får jag ta tag i den där svarta linnejackan som inte blev sydd här i sommar. Det har känts alldeles orimligt att bara börja med den i hettan.