går förstås. Och jag somnade till mitt på dagen och vaknade lite hastigt och tittade upp och såg att klockan var sex, så jag tände ljuset och skulle börja läsa vesper, när det plötsligt slog mig att klockan var faktiskt halv ett. Jag skulle laga lunch alltså. Så det var bara att släcka ljuset och sätta på ugnen till laxen. Det kändes bisarrt.

När vi ätit tittade Äldste in och fixade lite med min dator och så diskuterade vi vår situation, förstås. Och jag konstaterade att mobilen, som bar sig illa åt när vi åkte bort, nu tycks ha piggnat till. Ja ja, sa Äldste, det är säkert ryssarna. Och så kom vi överens om att jag borde linda in den i tio lager folie, så kanske det löser sig. Och så fnissade vi lite.