onsdag, 11 juli, 2018


förut i dag. Vi har legat på 27° i veckor bokstavligen, men nu gick det upp till 28°. Jag börjar bli lite sliten av värmen nu, och jag är fullt medveten om att många andra har det väldigt mycket värre, men maken är lite bräcklig också. Ah ja, vi kämpar vidare.

Och inte fanns det nån kycklinglever på maxi i dag, som jag hade planerat för i morgon, men jag gissar att vi kommer att äta nånting ändå, även om jag just nu inte vet vad. Jag är ändå nöjd med att jag har klarat dagens planering. Fast jag har inte orkat ta tag i det här att sy min svarta linnejacka. Det är nog bättre att göra det när man kan koncentrera sig lite mer.

Och i morgon är det en ny dag, nya möjligheter.

står och smäller hela tiden. Det finns tyvärr ingen hasp till det, men jag får väl tänka ut något alternativ. Och natten blev ganska lagom, så jag kunde gå upp lite innan mobilen var ställd rentav och göra limpdeg. Och det är bra att komma till maxi kvart i åtta, dessutom i lätt motvind, vilket betyder att man har medvind hem.

Och jag köpte ett mobilkort till yngste dottersonen, han fyller den vecka vi inte är hemma och Äldsta hann förtänksamt väsa – ‘han har android’, så då var det klart. Och lax ligger och tinar och tvätt snurrar. Kanske skulle jag kamma mig också, för maxi får det räcka att sno upp nattens fläta med ett spänne.

Och i går stod jag ute en stund och tittade på en stackars kvinna, som försökte fickparkera. Det gick inte så vidare. Notera att jag står så pass långt bort, tre våningar upp, så hon var inte störd av mig. Det gick bara inte, lika illa tre gånger, rakt upp på trottoaren. Och sen försökte hon köra in bilen i den ganska stora luckan i stället, och det fungerade inte heller. Det är enklare om man drar i ratten s a s. Och Äldsta sa att när dom bodde i Frankfurt aM, och man såg att alla andra bilar i raden var miljonmercedesar, då lärde man sig kvickt.