tisdag, 10 juli, 2018


lite också här på eftermiddagen. Och så laddar jag för handlandet i morgon bitti. Jag nämnde för Äldste att jag brukar springa på fadern till en av hans nära vänner i gymnasiet, han har handlat klart när jag börjar i regel. Fast förförra onsdagen mötte jag honom när jag cyklade hem, och Äldste fnissade och sa – ‘han hade säkert plockat tjugo liter blåbär då’, och antagligen hade han rätt. Ja ja. Vi kämpar alla på vårt sätt.

Och självklart var vi alla lättade över det här med pojkarna i Thailand, verkligen. Och vi försökte tänka oss in i att ta sig ut genom en öppning, som är 40 cm, hu, fast som Äldste sa – ‘Ursut tog sig ut på 17 cm’, fast jag vill minnas att han smort in sig med sparat smör, men jag kan ha fel där. Och thailändska människor är ju ofta lite mindre. Och Äldsta sa att i Lummelundagrottorna har man nån liten lucka som visar hur liten öppningen var, som dom första pojkarna kravlade sig igenom. Grottor är verkligen inte min grej.

Med fikandet. Och med tolv vid bordet blir det lite disk förstås. Döttrarna och deras barn hade ätit på en kinesisk restaurang i närheten, men det gick ner lite fika ändå. Och sen tog dom tåget hem till Tvåan.

Svärdottern åkte och handlade och Äldste gav sig på projektet sätta upp rullgardinen i rummet som gäster sover i ibland. Jag kunde verkligen inte, men han lyckades.

är ordnat. Det lite slappa mormorn/farmorn gick till bageriet och köpte en längd, chokladbiskvier, citrondito, dammsugare och arraksbollar. Inte en var, man får dela lite. Och det som ev blir över fryser jag in.

Men innan äter maken och jag risotto och sallad. Och natten var kort, kan man säga, jag tror jag somnade vid halv två. Tåg växlade och mopeder åkte förbi, fast det var inte det som störde. Jag missade väl mitt sömntåg, försökte faktiskt lägga mig en halvtimme tidigare än vanligt. Så kan det gå. För många tankar som snurrar runt förstås. Jag kan inte riktigt föreställa mig hur det blir när det pågående projektet äntligen är över.