måndag, 9 juli, 2018


förstås. Jag satt nyss och tittade på en youtube-grej med en amerikansk läkare som jobbade med veteraner och deras stress. Han pratade om cortex och reptilhjärnan, det var intressant. Även om man inte varit utsatt för livsfara 24/7, så påverkas man=jag av den lågintensiva stressen, ständigt pågående. Det händer att jag kan slå av den, förstås, men ofta är reptilhjärnan väldigt inblandad. Det räcker iofs inte ha att ha en medvetenhet om det här, men lite enklare blir det ändå.

Som någon annan uttryckte det för rätt länge sen – ‘varför gör jag det onda, som jag inte vill?’, han jobbade också med sin reptilhjärna, Paulus.

Och vilken del av hjärnan det nu än är, jag tittar fortfarande på mina fästingställen på kroppen. Någon sa, att det kan ta en månad innan det slår ut.

går mot kväll. Och i morgon blir det fika med barn och barnbarn. Jag köper fikabröd av blandat slag, har jag bestämt. Äldste och familjen kommer också. Dom hade varit på utflykt i dag en liten bit bort, där hade det rentav kommit lite regn och man hade behövt jacka, sa han. Här köpte jag en ny kortärmad skjorta till maken, blåochvitrandig, det ser väldigt fräsch ut även om han har ett antal i samma färgställning. Och så testade jag en kavaj, som han inte har använt på jättelänge, den var lite stor när han gick ner i vikt, men det är ju ett tag sen. Medicinerna och det här att han inte kan röra sig gör att vikten går uppåt.

Och i natt drömde jag att penséerna hade vissnat totalt, jag undrade vad jag skulle kunna köpa för att ersätta dom, men det är helt fel, dom prunkar fortfarande.

så här mitt på måndagen kan vara att ha tre middagar lasagne i ugnen, allt runt omkring är dessutom diskat och spisen är avtorkad. Och en maskin tvätt är upphängd och en annan snurrar just.

Och personligen tycker jag det är knepigt att göra bechamelsås. Andra tycker det är jätteenkelt, bra för dom. Men mjölken kan bränna vid, redningen kan klumpa sig, eländet kan koka över. Och jo tack, redningen såg perfekt ut innan jag hällde ner den i dag, då klumpade den sig. Och jag kände att i Masterchef hade den stackars människan börjat om, men jag har inte så mycket mjölk hemma, så jag tog till stavmixern. I två omgångar, för man kan inte stoppa ner den i kastrullen. Då blir kastrullen förstörd – been there. Och då får man alltså två kärl till att diska, plus stavmixern då. Så det är en av anledningarna till att jag är extra nöjd över att allt är diskat. Och den kokade inte över.