måndag, 2 juli, 2018


potatisen och klev ut på uteplatsen för att ta mig en liten cigarillpaus och då svängde bilen in på parkeringen. Så vi har suttit och ätit en (god) middag tillsammans. Just nu är dom unga människorna ute och avnjuter ortens kvällsliv. Det är så varmt ute fortfarande och jag har vattnat blommorna. Så tacksam att deras resa gick bra, Yngste sa att han sett resterna av motorcykeln, det såg dystert ut.

Och i morgon ska dom äta något som flickvännen sett fram emot sen förra sommaren och sen åka vidare till Äldste och rentav hinna med en sväng till Tvåan också. Jag blir nästan trött bara av att tänka på det, men jag är onekligen lite till åren kommen.

och sa att det var stopp på vägen. Det fanns förstås ingen information då, men nu har jag hittat att det var en motorcyklist som kolliderat med en långtradare på ett avsnitt med asfaltering av ena körbanan. Så förfärligt. Och självklart blev det köer. Men för deras del bör det antagligen vara igång, jag antar att det kan ta tjugo minuter nu. Jag börjar bli lite hungrig.

Och f ö var det rätt många olyckor rapporterade, vad jag kunde se. Undrar om inte värmen påverkar, trots allt, även om dom flesta väl har ac numer. Men jag hoppas resten av vägen går bra. Jag pratade häromdagen med nån som tio minuter hemifrån (lång resa) hade kolliderat med ett vildsvin vid fyra-tiden på morgonen. Det är verkligen en mardröm.

är varm. Jag har lämnat timrapport på kommunen och handlat skinka. Så nu är det dags att börja laga mat, visserligen vet jag att Yngste är ca två och en halv timme bort. Dom hade svängt av och stannat där jag brukar vara när maken är på avlastningen, en kär plats för Yngste också. Fast han sa, lite fnissande, att det var mindre än han kom ihåg. Och jag skickade ett sms och tipsade om att man kan köpa jordgubbar och körsbär på gårdsförsäljning utefter vägen.

Så nu ska jag snart skiva vitlök och låta såsen puttra. Maken och jag tog var sin vit minimagnum nyss.

har varit fylld av telefonsamtal hit och dit, inte min bästa gren möjligen alls. Men så här långt är det klart nu. Och så skulle det bifogas filer och tekniken var inte med mig, men jag löste det till slut. Jag gör ju det för det mesta. Och det får jag väl vara tacksam för. Nu ska jag rentav ägna mig åt att kamma mig och borsta tänderna, det har bara inte hunnits med än, vid tolv. Men vi har rena badrumsspeglar – innan jag har hunnit frusta tandkräm på dom iaf – och kanske ordnar sig resten av dagen. Och tvätt är upphängd.

Nu ska jag bara handla lite och laga den där maten som vi så småningom ska äta med Yngste och flickvännen. Och skrivbordet, som jag nyss rensade, ser nu lite belamrat ut igen.