Tigerliljan's Weblog

med fläkten på. Och min mobil ringde. Jag kollade förstås och såg att det var ett synnerligen okänt nummer, så jag svarade inte. Frankrike, när jag kollade. Fast maken blev förstås väldigt engagerad, han kan inte alls utgå från att jag har koll och att om jag inte svarar, så beror det på någonting. Han trodde förstås att det var något av barnen som ringde inför morgondagen och att jag missade ett viktigt samtal. Själv tycker jag inte alls att det var rimligt, och om jag nu hade missat något viktigt, så hade jag ju sett numret och kunnat ringa tillbaka.

Och förut i dag ringde en försäljare, men jag svarade faktiskt. Men jag säger bara – tak, men nej tack’ och lägger på. Maken är förbryllad över att man kan göra så.

Och så hade jag fläckar på en duk och skulle spruta fläckborttagning på den och det gick inte alls. När jag hade hållit på och kämpat en lång stund med flaskan visade det sig att röret till själva sprutmojen helt enkelt hade gått i små bitar, så då fungerar självklart ingenting. Men jag hällde helt brutalt vätskan direkt på duken och nu är den tvättad och halvtorkad och ligger i mangeln.

är 70% och jag vet inte ens om det är mycket, men det känns väldigt klibbigt. Och jag är kanske inte ens säker på att mätaren är exakt. Hur som, är det en lättnad när man lyckats laga mat och dessutom äta upp den. Och limporna står och jäser till halv fyra nu. I går hade jag nån sorts plan att ev baka en toscakaka till i morgon, men det kanske inte blir så mycket med det.

Och maken muttrade när vi åt – ‘jag vill inte vara långarg, men jag tänker ändå på det där mötet med släktingarna’ och så tog han ett exempel på det som hade sagts, och jag kan bara hålla med. Det är inte lätt att bara rycka på axlarna och gå vidare i nuet, eller vad man skulle säga i bästa mindfulnesstil.

i går kväll innan jag lade mig. Det lät som om det regnade mot fönsterplåten, men det tyckte jag var osannolikt, men när jag sen skulle stänga balkongfönstret så visade det sig att det faktiskt gjorde det. Ett ganska stilla regn, som hör på ett litet tag. Tacksam för det. Och när maken gick till badrummet var det ganska dimmigt ute, men nu – före åtta – strålar solen igen. Jag satte mig först på uteplatsen mot öster med tidningen, men jag gick in, det blev för varmt.

Och min plan att blanda ihop grahamslimpor tog slut. Jag tänkte att det kunde vara bra att göra det innan det blev för varmt, men den jäst jag hade hemma hade torkat ihop. Det får bli limpor senare i dag.

att den där diffusa gränsen för vad man egentligen orkar, är rätt nära, så känns det inte särskilt hoppingivande när meteorologer säger att det nog kan bli lite varmare i morgon. Och maken sa nyss, när han lade sig ner, att det är nästan lite tungt att andas. Det känns inte så bra. Faktiskt.

Och jag ska köpa mjölk och skinka på förmiddagen i morgon. Jag hade tänkt mig en sorts kyckling till middag, men nu vet jag inte om jag orkar fixa. Jag får se vad jag kan se på coop i morgon, där är det iaf svalt.

Och jag är inte förtjust i jättelilla vintrar, jag minns fortfarande att jag frös under den långa kalla perioden, men det här går inte så bra. Jag gissar att jag inte kan sitta i fåtöljen på uteplatsen och sova, antagligen skulle tidningsbudet bli förvånad.

här på eftermiddagen, magnum vit, den lilla varianten. Och danska väderservicen, som jag brukar titta på för åskprognoserna, visade 33° här och det kan vara rätt. Jag lade mig på sängen och läste lite. Och maken hade turen att se ett ovanligt lok köra förbi förut i dag, så nu sitter han med en av sina lokböcker och tittar på bilder. Innan lyssnade han igenom två cd:ar med Bachs Wohltemperierte Klavier, så han gör så gott han kan i värmen.

Och själv funderar jag över onsdagen, Äldsta kommer förbi med familjen och Tvåan tänkte åka hit med familjen. Det råkar vara Äldsta födelsedag, så jag antar att jag köper en tårta, typ. Kanske glass och hemkokt kolasås vore lagom. Jag får fråga Äldste också om någon/några av dom vill titta in. Det är Äldstes och svärdotterns bröllopsdag, dessutom. Och ett år sen vi flyttade.

Men i dag var det min pappas födelsedag, fortfarande saknad, trots att jag numer är äldre än vad han blev. Och jag tittar på mina händer, nog är det konstigt att jag hela min uppväxt tittade på mammas händer, eleganta naglar och alldeles olika mina, och för bara några år sen såg jag att det är ju pappas händer jag ärvde, samma sorts naglar, samma proportioner fast mindre då.

när dagens mat är både lagad och uppäten. Och maken drack två glas äppeldricka efter maten, det är personligt rekord. Han brukar glömma den enda glaset, så jag brukar få påminna.

När jag vek ihop komposten och dom små flugorna svärmade blev jag stressad. Sen ringde Tvåan och jag klagade. Hon sa – ‘men ta en burk med vinäger och en droppe diskmedel’, och jag sa, lite uppgivet, att det hade jag testat förut och inte fått en enda fluga i burken. Men hur som, så ställde jag den preparerade burken på diskbänken och nu har jag fått minst tjugo små flugor. Fascinerande. Och Tvåan sa – ‘jag tycker det är jätteroligt och brukar visa upp burken, när vi sitter och äter, och dom andra är inte alls roade’, och så fnissade hon.

och jag börjar gå ner i varv efter morgonen. Maken har duschat, jobbigt i vanliga fall, men nu när luften står stilla och hans minne är betydligt kortare än vanligt, så var det extra allt. Och så skulle lakanen bytas. Men nu känns det bättre. Fast ett mindre problem återstår. Jag vek ihop kompostpåsen och då flydde ca hundra små flugor för livet. Och frågan är då om dom återvänder till kompostpåsen eller om dom fördelar sig jämnt över lägenheten? Det lär visa sig.

Jag gissar att bästa taktiken just nu är att ta ett glas vatten till och så sitta en stund i den fortfarande svala inglasade balkongen, ett fönster öppet där. Och mobilen påstår att det ska bli 32° i eftermiddag.

irriterad, det ligger inte så långt bort här i värmen, det medges. Men när jag hämtade tidningen i postfacket, där den hamnar på söndagarna, så under låg en faktura från kommunen på det här larmet vi har. Den var daterad 18 juli, och skulle vara betald 31, så jag hann ju. Det är möjligt att den kom med ovanligt sen post i fredags – det fanns ingenting i facket när jag tittade i vanlig tid, men nog är det lite märkligt att det ska ta tio dagar för den att kravla sig från kommunhuset, som ligger ett kvarter bort. Nu råkade jag vara hemma och kunde hantera den genast, men det är inte helt säkert att jag alltid har sån tur.

Och just nu är det ganska svalt, det förefaller så osannolikt att det ska bli varmt i morgon igen, men enligt alla prognoser så blir det svettigt framåt eftermiddagen.

och dessutom fukten. Vi tog oss till närmaste kyrkan och den var rätt varm också. Predikan kunde varit lite kortare, men han ville förmodligen ge ett gott första intryck, gott så.

Och vi tog oss hem och maken vilade lite före maten. Sen hoppade vi över kaffet, eftersom vi skulle till Tvåan. Välsignade ac! Hon hade bakat alldeles underbara bullar med vaniljkräm och vi satt på deras uteplats och fikade, under tak i relativt i skuggan. Och lille rottweilern hade en lite strumpa på tassen. Han hade dessutom råkat i slagsmål. Svärsonen hade promenerat i all stillhet med honom och på andra sidan gatan stod en bil, där ägaren just lastade in sin pitbull, som fick syn på lille rottweilern. Så pitbullen kastade sig snabbt ur bilen och fram till vår lille vän, men han var inte den som var den – han är ju ganska stor – så han lade ner pitbullen innan ägaren hann fram. Och det var ju en lycka att han faktiskt inte är en fridsam spaniel eller så.

hittills, det där att få in svalare luft, snarare tvärtom. Inomhustemperaturen steg till 30°, högst så här långt. Och maken såg lite tagen ut, så han fick vila lite längre här före tét. Och han säger att han har lite extra ont i höger knä, det vreds ju lite första vändan han ramlade, men jag hoppas att vila ordnar det hela för honom.

Och det är så varmt fortfarande att jag inte ens orkar läsa böcker. Det är tillräckligt att sitta upp, ungefär. Det är rentav så att jag ser fram emot att köra till Tvåan i morgon med ac:n påslagen. Och vi ska åka till närmaste kyrkan först, det blir inte mycket ac på det, men å andra sidan går det fort.