är tyngre. Som i dag. Och jag kan bara hoppas att det blir bättre i morgon, men man vet aldrig. Jag känner att jag sitter och håller andan då och då. Och jag kan inte hitta någon särskild anledning till att det är så tungt just nu, möjligen är det helt enkelt så att det gångna året varit tungt och nu är det nya komplicerade faktorer, som ska redas ut. Men jag försöker titta över kanten och tänka att det kommer ta slut, allt det här komplicerade. Men kroppen vill inte riktigt, jag borde ha tagit en promenad sent på eftermiddagen, när det blev varmare, men jag hade inte energi nog. Och då får det vara bra ändå. Att vara snäll mot sig själv, kanske.