var det allt. I dag kom makens deo och två nya skjortor, som jag skickade efter. Och jag bevakar förstås brevfacket, så den här gången hann ingen sno något. Det har noga räknat bara hänt en gång, men en gång för mycket iaf.

Och så ringde Yngste. Han var lite upprörd, på goda grunder, tyckte jag. Han och flickvännen fick ju efter visst kämpande en hyresrättstrea, bra så långt. Och dom bestämde sig för att det i deras situation var rimligt att helt legalt hyra ut ett rum. Hittills har dom hunnit ha två hyresgäster, båda väldigt smidiga och trevliga, med olika projektjobb i Sverige. Nu var det dags för tredje personen. Tydligen inte så smidigt, om man säger så. Andra kvällen, alltså i går hade vederbörande tagit ner en spegel (ärvd från farmor, av stort värde därför för Yngste) och sen hängt tillbaka den så slarvigt att den ramlade ner och gick sönder, dvs glaset, troligen klarade sig ramen. Jag rådde honom att höra med en glasmästare och sen diskutera räkningen med hyresgästen.