tisdag, 1 maj, 2018


och nu kan man hänga handdukarna också, dom sex linnehanddukarna, som låg hos svärmor, alldeles oanvända. Och symaskinen är undanställd till nästa energiutbrott.

Och Yngste sms:ade, han hade fått släktmässigt napp på ett 20-årigt sysslingbarn i Halmstad-trakten, lite fascinerande och helt möjligt. Min äldste farbror bodde i Halmstad och hade fyra döttrar och en son och jag har ingen koll alls på vart alla dessa tog vägen. Maken har ju bara två kusiner och dom har vi alldeles för nära, om man säger så, men mina ca 40 kusiner vet jag verkligen inte nånting alls om.

Och Tvåan var helt säker så att det blir konfirmation på lördag. Åtminstone visste hon att två familjer till tror det.

gör man kanske rätt ofta. Fast nyss såg jag faktiskt att på torktumlaren låg två madrasskydd, jag bytte för ett tag sedan och då måste dom rimligen tvättas. Det har jag totalt glömt, men nu så. Det första ligger och torkar och det andra finns i tvättmaskinen. Och mitt andra par byxor är klart.

Och almanackans nya bild är två katter, den ena mycket suddig på väg mot kameran och den andra länder bort ligger och rullar sig på vägen. Våren tar sig olika uttryck. Och jag hade haft en vag plan att tvätta fönster i dag, men jag tror det blir sen. Det händer iofs att jag överraskar mig med förvånande utbrott av energi.

är ju bra. Efter att ha skjutit upp och skjutit upp, så tog jag fram symaskinen. Och tråd i hyfsat rätt färg, jag tänker att sömmen längst ner på byxorna är det kanske inte nån som färggranskar. Och så lagade jag en tygkasse, som varit trasig länge, och förkortade handtagen på en annan. Och så spolade jag undertråd i den där nästan-rätta färgen och klippte med viss fasa av byxorna och sydde upp dom, ivrigt muttrande mantrat ‘I’m not overweight, I’m undertall’. Ja ja. Och så har jag spolat på vit tråd och ska samla ihop mod att klippa av dom senast inköpta byxorna också. Fast det blir nog efter maten, det finns gränser. Och jag hörde blåsorkester från torget.

Och Yngste hade äntligen fått svar på sitt dna-test. Inte alls oväntat, 80% skandinavisk, fast dom 10% finsk var lite oväntade och möjligen ännu mer 10% walesisk/irländsk/skotsk. Jag minns när vi hade en irländsk präst på besök och han hade Äldste, då ca två år i knät, enormt lockig och rödhårig, och f Jack sa – ‘you should go to Ireland, my son’, och det kanske tidiga släktingar redan gjort, vem vet.