och maken sitter i inglasade balkongen och begrundar tågen. Jag konstaterar att dom vanskötta pelargonerna har börjat blomma lite tveksamt. Och när vi klev ur bilen efter kyrkan såg maken en vagn med märkningen CFL och blev väldigt upplyft, alltså kom den från Luxemburg, det hade jag missat, om man säger så.

Och vi kom iväg i ganska god tid till kyrkan och där träffade vi förstås bekanta, inte så oväntat, men en del är mer långväga än andra och då är det extra roligt.

Just nu känner jag mig lite trött, kanske inte så konstigt eftersom vi dels var hemifrån förra helgen och jag sen åkte i väg i veckan. Nu återgår jag till det mer stilla livet här hemma. Och med tanke på makens ramlande förra veckan, så har jag plockat fram ett extra armstöd, som fanns på en hylla, till toasitsen, kanske kan det hjälpa lite. Och i morgon ska jag skicka ett mail och fråga vad det finns för alternativ till hjälp att lyfta nästa gång det händer.