det kändes bäst. Och det var fint i kyrkan, vi satt i samma bänk som Äldstes familj. Det var så speciellt, lilla nästminsta som har samma namn som makens mormor, hon som var mamma till morbrorn, och där satt vi allihop. Och den ganska jättenya prästen var bra, trygg i sig själv alldeles tydligt, bra sångare dessutom och genomtänkt predikan.

Och sen åkte vi genom det vintervita hem till Äldste, svärdottern pysslade med en väldigt god potatisgratäng och ljuvlig sås till den hemskjutna steken. Sen åt vi blåbärspaj, också närodlade s a s. En så fin dag. Och när vi skulle gå kramade vi flickorna, dessa underverk.

Och det var fortfarande ljust när vi kom hem, så bra. Och någon skickade lite frågor, så maken började gnola lite och jag letade i böcker efter notbild, men än så länge hittar jag bara annat. Och det är också roligt.

Sen tror jag att jag lyckades skicka efter after shave till maken.