tisdag, 9 januari, 2018


som jag läser så energiskt. Det händer att dom inte är så pedagogiskt utformade. Jag har ju slitit med mikron och inte förstått när och varför den egentligen startade. Så jag frågade Äldste. Och han kastade sig in i problemet och löste det förstås. Han sa, med ett milt leende, att den där knappen ska du nog bara låta bli, den där som jag upptäckte efter att ha läst beskrivningen. Så nu så.

Och jag har nån sorts planering att på lördag eftermiddag ska jag plocka bort julsakerna. Sen ser jag förstås fram emot att det blir ljusare och varmare, så att jag ska kunna putsa fönstren. Jag ska rentav putsa inglasade balkongens rutor, även om det är svårt. Egentligen ska hyresvärden putsa utsidan på balkongen, men det har en tendens att försvinna. Jag ska f ö fråga hyresvärden om det är tänkbart att dom hjälper till och installerar ett nytt badrumsskåp, om jag köper, för dom som finns är rätt små och sitter så högt upp att jag, 1,63 som mest, ser näsan i spegeln.

Annonser

har långsamt fyllt tiden. Vi åt en god soppa och så småningom kom Äldste med lilla hunden. Hon hade fått sitta i bilen när han klippte sig, och det var hon förstås inte riktigt nöjd med. När hon kom hit lyckades hon hitta en del damm i hörnen. Ah ja, när det blir ljusare tar jag väl fram dammsugaren. Och jag lyckades klia mig på näsan två gånger på raken, inte bra nån av gångerna.

Och sen gick jag ut i den friska luften och lyckades snabbt och raskt handla makens mediciner på apoteket. Man kanske ska satsa så här dags i stället för förmiddagar, för då är det betydligt mer tryck.

Och i morgon är det tandhygienisten för maken. Och jag tror det är en vikarie, jag ska hur som helst försöka komma ihåg att påpeka att han inte ska byta till den sorts mellanrumsborste, som dom brukar tjata om. Det är rimligen bäst om han lyckas få det att fungera alls.

ungefär. All fukten i går och så kylan i dag gör att solskenet fullständigt gnistrar där ute. Jag är inne. Och jag ska ut sen. Men än så länge ägnar jag mig åt att snyta mig och att nysa. Vi får se hur det utvecklas.

Och jag vaknade förstås båda gångerna maken väckte mig i natt, däremot somnade jag om andra gången han varit uppe och vaknade inte till förrän han stod upp igen, jag brukar hålla koll på när han drar i toapappret och vara på gång då. Men det gick bra, fast då var jag så stressad att jag ändå inte kunde vila sen den sista halvtimmen. Och jag tänkte på det där med min näs-och-glasögonincident, jag gjorde en liten notering på fb och folk var vänliga och tyckte synd om mig. Och en mycket avhållen vän, som är en fantastiskt vänlig och omhändertagande person, en sån som hjälper andra på ett alldeles osjälviskt sätt och som dessutom har stor egen erfarenhet av smärta och bekymmer, nå – just denna fina människa uppmanade mig att ägna mig lite mer åt balansövningar och styrketräning. Det kan vara så att det vore just vad jag skulle behöva, men tyvärr, det lär inte bli så mycket med det. Och dessutom fick det mig att känna att jag är smidig som ett kassaskåp, troligen. Det var säkert vänligt och omtänksamt tänkt, men det träffade mig helt fel.