Jag minns ju faktiskt att det fanns en tid när jag sov hela nätter. Å andra sidan vet jag att det finns väldigt många som inte alls gör det, så jag är inte på minsta sätt ensam. I morse vaknade jag kvart i sex och strax efter vaknade maken och ville till badrummet. Sen kunde jag inte somna om, men strax före halv åtta gick jag upp och kunde ha en stillsam morgon med ett befriande långsamt inträde i den helt vakna tillvaron. Jag kunde läsa lite innan jag ställde mig och bad morgonens laudes och sen kokade jag gröten och vi var på banan igen.

Och nån stans där under tidig morgon började det snöa, jag är väldigt tacksam att vinterdäcken nu är monterade. I synnerhet som vi ska åka till Tvåan i morgon eftermiddag. Och flera gånger har jag hunnit tänka tanken att jag undrar hur svärmor ställer sig till tiden. Hon var alltid lite bekymrad över dessa bilresor, märkligt nog, för hon var en ganska berest dam. Nå ja, konstigt är det.