alldeles för mycket prinsesstårta, men när den nu stod framför mig så. Ja ja. Det var trevligt, vännerna är av det slaget som man kan prata med det mesta om. Omtänksamma och varma, jag är så tacksam. Stora skratt och stort allvar, det blandade livet. Gemensamma erfarenheter av det svåra.

Sen åkte dom hem till sig, och maken och jag åt kålpudding och en liten bit prinsesstårta till. Nu sitter maken i solskenet på balkongen och mediterar över loktyper, eller nåt i den vägen. Och jag tittade ut genom fönstret när vi satt förut med tårtan och såg då en man med två flyttkartonger, som gick bortåt, men sen har det inte blivit mer. Och visst är jag tacksam att vi är färdiga.

Annonser