tisdag, 8 augusti, 2017


sitter jag just nu. Hela dagen har gått så bra, jag hann tvätta en maskin skjortor, så maken har något att ta på sig när vi kommer tillbaka till det gemensamma hemmet. Sen åt vi en god infryst kycklinggryta och jag tittade på datumet. När jag gjorde den levde fortfarande svärmor och vi hade ingen aning om att vi skulle flytta. Så är det.

Sen kom döttrarna och barnbarnen och åt lite (alldeles för lite, men jag frös in) av fikat, Äldstes familj studsade också in med huden i släptåg och en kort stund var vi tolv i lägenheten, plus hund. Och sen åkte Äldste, tåget gick med dom andra och maken och jag for med var sin packning mot vidare äventyr, han till avlastning och jag åt mitt håll.

Spännande att se om jag kan drömma om något annat än flyttkartonger nu.

Annonser

är förstås fylld av egna utmaningar. Jag var uppe tidigt och gick till coop och den kompetenta kassörskan var påtagligt nervös, hon tittade ut genom fönstret, tydligen stod det en man därute, som dagen innan hotat personal i en annan affär med rörtång och hon kände sig inte lämpad att hantera det. Manlig personal skulle komma om en kvart, jag hoppas det löste sig.

Efter frukost gjorde maken något alldeles ovanligt. När han gått sin lilla promenad sa han – ‘men jag tror jag vill sitta lite i solen på uteplatsen’ och så gjorde han det. Det hände aldrig på förra uteplatsen. Så där ser man.

Och jag har – i princip – packat våra väskor för dagarna.

Maken och jag ska äta nånting hämtat ur frysen, och sen blir det fika med lite varierande antal barn och barnbarn, så jag gick och köpte biskvier och dammsugare. Jättenyttigt. Men som mormor och farmor känner jag att det är inte min uppgift att proppa barnen fulla med fibrer.