min Äldste son, ja, hans bror också, men nu var det Äldste. Vi stod där och plockade och mediterade över livet, typ, och då sa han – ‘ja, jag vet att i ett äktenskap väljer man sina strider, men hur du står ut med golvklockan, som pinglar varje kvart, det begriper jag inte, det hade jag definitivt aldrig gått med på’. Och så fnissade vi båda två, för vi är helt medvetna (inte minst jag) om hur mycket maken tjatade det första året vi bodde här och vi inte fick igång klockan, eftersom den käcka flyttfirman betett sig med den. Så vi får väl se hur flyttandet inverkar den här gången. Från första början hade vi klockan så långt bort från vårt sovrum som man öht kunde komma i ett hem på 300 kvm, och här har den åtminstone stått på våningen under oss, men sen kommer den att finnas ca fem meter från mitt huvud och med en stängd skjutdörr och ett vägg bokhyllor mellan oss. Jag är inte helt säker på att jag kommer att gilla detta. Det är ett bekymmer som jag inte tagit upp än med maken.

Annonser