Detta är första året vi inte haft någon som vattnade blommorna när vi var borta. Nu var det tydligen inte så varmt här, som där vi var. Alla blommor mådde utmärkt. Petuniorna prunkade och jag, som i vanliga fall brukar ge upp det ungefär nu, blev så uppmuntrad att jag plockade bort alla vissna. Och fuchsian, som jag köpte för att göra ett gott intryck på Yngstes söta flickvän, mådde också bra. Den står precis en dm ifrån planket, som skiljer nuvarande uteplatsen från den kommande. Den sträcker sig liksom lite åt det hållet – det kommer att bli ljusare för den där, och jag viskar uppmuntrande ‘håll ut, lilla vän, det blir bättre snart’. Och julstjärnorna, som står i köksfönstret, såg kanske lite deprimerade ut, men jag gav dom omedelbart var sin slurk vatten, och det piggade upp. Jag köper alltid nya vita till första advent, och så här års har dom vuxit till praktfull grönska, lite avskärmning mot svalgången utanför.

Fast en av orkidéerna har nog drabbats av ålderdomssvaghet och det gör inte så mycket, jag tror att det blir lite trångt om alla överlever. När vi flyttade hit för tio år sen, hade alla orkidéerna fått nån sorts hybris och blommade länge.

Annonser