Den är väldigt bekväm, men sömnen ville inte riktigt ändå. Mest lockande var det fem minuter innan det var dags att kliva upp.

Och upp kom vi, både maken och jag. Och det var så fint att komma till kyrkan, förstås, och lyckligtvis är ju bilen renstädad, bra när det blir så att det finns dom som vill åka med.

Och frukosten var också bra, maken beställde snabbt ägg och sill, men det fanns inte, så det blev ägg och kaviar, men han accepterade det också. Det var tur, för jag kunde inte annat. Och visst förstår jag att han skulle önska att inte vara så beroende av mig, men nu är det som det är. Han fick iaf sitta mitt emot någon han gillar väldigt mycket, så det var bra.

Sen tog jag en liten ensam promenad i den fantastiska vädret. Men det är absolut läge att vila nu.