– Äldsta, där dom satt och åt frukost på balkongen, som är mot den grönskande innergården hos dom. Balkongen är inte deras, den är delad mellan lägenheterna, men det är ganska underbart att ha den möjligheten ändå. Och här är också sommaren tillbaka, maken är duschad och jag sitter och övertalar mig själv att det inte alls tar lång tid att byta lakan.

Sen hoppas jag förstås att Yngste har kommit iväg och att hans resa hit går bra. Jag ska ta fram en bit köttfärspaj, jag vet inte hur mycket han äter på vägen. Och jag tittar förstås då och då på nyhetsuppdateringar, om det skulle vara nån bilolycka där han far fram. Man slutar aldrig riktigt att oroa sig, oavsett vad barnen tar sig för. Och nästa måndag är det hans födelsedag, jag minns fortfarande dom där junidagarna, när jag gick och väntade. Eller gick gjorde jag helst inte så mycket, det var bäst att ligga ner, foglossningen var påfallande och förvärkar och elände. Och den sista veckan, när jag tagit mig ner i tvättstugan och satt på huk och sorterade tvätt och dragkedjan sprack i mammabyxorna, då var jag grundligt trött på alltihop.

Annonser