söndag, 4 juni, 2017


lite, det regnar ute. Bra, gissar jag. Det är en tjock deckare av Reginald Hill, jag lånade en annan förra gången. Den var försedd med ett energiskt förord av översättaren, som beskrev sina mödor med Yorkshire-dialekten och engelskans sätt att uttrycka sig när man talar med överordnade och så. Men jag trodde att det var den första boken i en serie, det var inte helt rätt när jag kollade wikipedia i dag, troligen var det förlagets tidsschema och inte författarens. Och det visade sig att den mångordige översättaren tydligen bara översatt en enda, tio – femton är översatta av damen, som gjort den jag läser nu, och hon har löst det hela på ett alldeles annorlunda vis. Men Dalziel är fortfarande briljant, tjock och respektlös mot hela sin omgivning.

Och i kväll ska jag inte missa Barnmorskan i East End, förra veckans avsnitt såg jag på play.

– så jag snöt mig bestämt, där nånstans i början av Högmässan. Det var konfirmation och jag hanterade administrationen runt förrättningar (jordfästningar, vigslar, konfirmationer och dop) där på den tiden när dom unga människorna döptes, så dessa namn var välbekanta för mig, även om det var lättare att känna igen föräldrarna. En absolut fullsatt kyrka i dag. Glädje, tacksamhet och nostalgifaktor.

Sen har jag grattat lilla minsta dotterdottern med sms på födelsedagen, ja jag hade skickat ett litet paket också, förstås. Dom gör en utflykt i dag och skulle så småningom träffa Yngste och äta tillsammans med honom.

Och maken sitter förstås och tittar på BBC, alldeles förfärligt alltihop.