– som maken och jag kände för länge sen och som vi träffar ibland. Han hade sett en artikel om någon som han och maken var på resa med för länge sen. Dom hade blivit hembjudna till en vänlig kvinna på middag och han som var i artikeln nu, hade sagt att ‘jag äter inte fisk’, när fisken stod där. Och hon gick och lagade till nåt kött. Han var alltså inte allergisk, han ville bara inte äta fisk, oklart varför. Och övrigt ressällskap var mycket vredgade på hemvägen, kan man säga. Många år efteråt kan maken och den uppringande fortfarande resa ragg vid tanken. Det tillhör livets obegripligheter.

Och delvis under telefonsamtalet hackade jag ihop en middag och upptäckte att jag läst två recept i går och blandat ihop dom, det jag bestämt mig för hade inte kokosmjölk, men det var ju för sent, jag hade redan tagit ut den ur frysen, så kokosmjölk blev det. Och det var gott iaf. Jag köper en ordinär burk kokosmjölk och använder en tredjedel eller så, och så fryser jag in två små burkar eftersom maken och jag knappast konsumerar en hel burk i nånting.

Och snart kommer sondöttrarna, dom alldeles väldigt lockiga.

Annonser