är lite olika, om man säger så. Sömnen alltså. Det händer någon gång i månaden kanske, att maken sover en hel natt. Sen kan det också hända att han vill till badrummet två gånger, men det vanliga är en gång. Det är också så att jag mycket, mycket tyst smyger in i sovrummet, när jag själv ska lägga mig, för det kan bli så förvirrat om jag väcker honom, hur dags det egentligen är och så där, jag försöker undvika det.

Sen har jag ofta lite svårt att somna, jag ligger och lyssnar på hans andhämtning. Det är inte alltid det känns lugnande.

Jag hade lite sömnproblem tidigare i livet, Yngste hade lite trassel med öroninflammationer efter kikhosta, typ, och det påverkade min sömn. Jag hade ofta en extramadrass bredvid hans säng.

Så det här med sömn är lite knepigt. För mig har dom här tillfällena, när jag haft avlastning tre nätter i stället för två som förut, varit väldigt mycket bättre. Tre nätter, då jag oavsett egna insomningsproblem, kunnat ligga kvar i sängen hela natten. Nej, jag nyttjar aldrig badrummet nattetid själv.

Och det här betyder alltså att jag inte ville hoppa på erbjudandet vid kvart över fyra i dag att få avlastning omedelbart. Jag vill kunna åka iväg och vara borta tre nätter.

Annonser