iaf, tacksam för det, för både makens och min egen skull. Jag har svårt att vara så vänlig som jag skulle vilja, när jag blir övertrött. Mildheten sipprar liksom ut genom sprickorna i själen.

Och i dag hade jag planerat att omedelbart pausa Fastan och gå och köpa en prinsessbakelse åt maken och mig (att dela på) eftersom det är fössta tossdan i mass månad, då en sann smålänning (mest maken) egentligen ska äta massipantåta. Men nu snöar det så otrevligt, så det blir en enkel kolakaka till kaffet efter maten. Snöblandat regn, finns det nån som gillar det? Jag har vänner, som påstår att vintern är deras favoritårstid, men det här? Ja ja, det är mycket man inte förstår.

Till det man=jag inte förstår är den artikel jag läste om Söderhamn, där man betalar 150 000 för att 60 personer ska få ett clips i örat, som ska kunna ge en mer harmonisk andning och mer allmän lycka och måluppfyllelese i deras liv och på det sättet kommer hela kommunen att må bättre. Jag skulle bli gladare om jag fick 2500 i handen direkt i stället.

Annonser