med grejor, som ligger på soffan bredvid mig. En hög till maken, en hög till mig. Och jag har tagit fram väskorna också, så allt är under kontroll. Så långt. Jag har tittat på väderprognoserna, som lovar snö när jag närmar mig målet. Vi får väl se. Och jag tänker att om det inte snöar just här, så blir maken iaf inte orolig. Och jag tycker förstås att jag är försiktig.

Det ska bli väldigt skönt att sova tre nätter, det är visserligen inte så att jag numer verkligen sover hela nätter, även om jag själv inte behöver gå upp. Men vanans makt är betydande. Men själva känslan, att jag inte behöver gå upp, att jag kan bara ligga kvar och somna om, den är bra. Och det är också skillnad, faktiskt, på två och tre nätter. Även om jag fortfarande känner att det är svårt för maken, detta.