det man tänker sig. Man=jag. Och mitt svar är nej. Förstås. Den eviga optimisten, kan man säga, eller också kan man trött konstatera att jag aldrig lär mig. Men något lär jag mig ändå. I går kväll, när maken lagt sig, läste jag en bit ur profeten Jesaja, jag läste en stund rosenkrans också, och jag såg att det som fanns runt mig var gott nog.

Och i dag har jag svarat några gånger på frågan om det är den 23 i dag, maken kände sig lite osäker att par gånger, i sht när han satte sig i sin älskade fåtölj och jag inte hade hunnit lägga dit dagens tidningar. Jag stod med dom i handen, men han hann titta på gårdagens som låg där. Och vi hade redan tidigare diskuterat det hela. Så kan det också vara.

Och nu har jag hämtat lådor från vindsförrådet och ställt fram en tomtar som barnen gjorde i slöjden. Senare hämtar jag lådan med julgranen.

Och det är blekt solsken ute.

Annonser