– även om det inte märks så påtagligt. Och det var en ovanlig natt, vi sov hela natten och det är väldigt sällsynt. Och sen greps jag av dådkraft, minsann, och förberedde kalljästa lussebullar innan jag cyklade till maxi, som var värre än vanligt. Och jag hade fyra kassar att släpa in i hissen och bort till vår dörr. Och jag hinner bara öppna ytterdörren så börjar maken prata om något som var aktuellt för honom. Det är inte läge just där och då. Men jag rörde ihop saffransdegen och började plocka upp ur påsarna, och då tog någon i ytterdörren – Yngste hade kommit med ett en timme tidigare tåg, så han var redan här.

Och nu har vi ätit lax och ris, och sen lussebullar till kaffet. Degen var rätt svårjobbad, för den var så lös, men goda var dom. Jag gjorde trettio av halv sats, annars sitter man ju och tuggar i evighet.

Lite vila kanske, trots den goda nattsömnen?