köpa ljung i dag, men jag har inte planterat den än.

Och när jag stod och väntade på min tur vid charkdisken dök det upp en man, som inte tog nån kölapp, han skulle bara byta några ord med den unga kvinnan bakom disken. Jag kände igen honom och insåg snabbt att det var en av hans döttrar som stod där, och då såg jag ju hur oerhört lik sin mormor hon var. Mormorn råkade vara en väldigt stilig och trevlig person, som jag tyckte mycket om. Barnbarnet hade samma sätt att tala rentav, men jag kände att kanske skulle jag inte säga det till henne, mormorn har haft alzheimer ett tag och möjligen är dessa sena år mer kraftigt präglade i den unga kvinnans minne.

Annars lyckades jag med en sak till. Vi har ju telefonlurar både nere och på övervåningen, men det blev nån sorts trassel när maken varit på avlastning senast och det tog väldigt lång tid innan jag fick den ena luren att fungera, den andra har varit helt hopplös och det har stått att den söker basen hela tiden, oavsett vad jag gjort. Jag tänkte att jag får väl be Äldste, familjens telefonproffs, om hjälp, men i dag fick jag den hitta basen. Livet leker.

Och till min lätta förvåning ringde en personal från boendet och kollade så jag hade fått rätt uppgifter om avlastningen nästa vecka. Lysande.

Annonser