– i hemtjänsten, när jag gick förbi tv:n. Nej, jag tittar inte på programmen om Sveriges bästa hemtjänst, jag orkar inte. Och jag har ingen erfarenhet av hemtjänst än, jag har bara erfarenhet av kommunal planering i stort och smått. För nu rätt många år sen hade vi en utmärkt kommunal kvinna som fyra timmar i veckan kom hem till oss och var med maken. Det innebar alltså att fyra av mina 18,63 tim/vecka gick till detta, och det var en bra och trevlig kvinna, och för min del gick dessa fyra timmar till mitt jobb, så det var inte så att jag låg på schäslongen och åt praliner, men så skulle kommunen omorganisera, bevars. Så då kunde man inte ha en person till dessa fyra timmar, utan dom skulle fördelas på tre personer, en hade inte körkort och skulle alltså vara hänvisad till busstider, som inte stämde med våra tider. Och en annan hade små barn och jag misstänkte att det kunde bli fråga om vård av sjukt barn, inget ont om det, men lite svårplanerat för oss. Så jag gav upp hela tanken där och då.

Och kontinuiteten i den nuvarande avlastningen är diskontinuerlig, milt sagt.

Annonser