– så gott det nu går. Jag ringde och efter lite trassel fick jag kontakt, en alldeles ny och okänd avdelning för maken i morgon. Det blev han förstås stressad över. Först hur han ska hitta dit. Nja, det är ju jag som ser till att vi kommer dit vi ska, så det ordnar sig nog, han skulle kunna tänkas komma ihåg det, men icke.

Sen gick jag till apoteket och banken. Nu har jag tuggummi i lager. Och på banken växlade jag till mig lite engelska pengar och jag har skrivit ut mina boardingpass, så ganska beredd är jag. Och passet gäller till 2018. Och på banken stod en gammal, i alla bemärkelser, vän och stödde sig på sin käpp. Jag hälsade och han frågade hur jag mådde och jag frågade tillbaka, fast jag såg att han är väldigt bräcklig numer, och han svarade förstås, på sitt vanliga sätt – ‘ja, jag mår som jag förtjänar’. Nå ja.

Annonser