– jag körde på Anton Bergs ‘blåbär med vodka’ till kaffet. Rätt goda, fast uppriktigt var varken blåbären eller vodkan så framträdande.

Däremot visste jag att jag var tvungen att baka limpor, så det gjorde jag. Till den som ev tänker – ‘men människan bor ju på gångavstånd från affärer, där man säljer bröd av både ena och andra slaget?’ – jo, det är sant, men nästan allt matbröd bakas i den egna ugnen här. Det är något så lugnande med doften. Och för länge sen räknade jag ut ungefär hur många mil limpa jag bakat och lyckligtvis har jag glömt det nu.

Och så hann jag gå till coop under tiden som den nybakade doften fyllde hemmet och det gick inte riktigt så fort som jag tänkt. Men det berodde väl på den mänskliga faktorn, alla vi som trampar runt och bildar just den. Först var det ett par, där kvinnan hade stora talproblem och mannen ändå, tålmodigt och utan att visa någon stress, diskuterade valen med henne där vid manuella disken. Nästa kund ville ha en massa panerade grejor, och sen vad jag tror var en macka med stekt strömming, och den var det stora svårigheter att leta upp i datasystemet, så att korrekt lapp kunde tryckas ut. Väl vid kassan var det jag som var besvärlig, jag ville ha både frimärken och en trisslott. Jag vann inget.

Annonser