– på utsidan av tummen, maken svepte ner den blåvita muggen på golvet när han skulle resa sig från bordet, och kanten var oväntat vass när jag skulle plocka upp resterna.

Men annars var det förstås en trevlig lunch, som alltid. Och tårtorna är i princip slut nu. Och maken och gästen har ju mycket gemensam historia, kommer båda ihåg alla dessa affärer som för länge sen fanns där gästen är uppväxt. Och sen diskuterade vi en gemensam bekant, jag träffade ju på honom när jag köpte skor i vintras. Jag duckade bakom diskarna och hörde hur han, i vanlig ordning, lyckades vara extremt otrevlig mot den stackars människan som jobbade i skoaffären. Han var personalchef på ett ställe där gästen jobbade som mycket ung, och nån som var mindre lämpad att ha hand om personal var väl svårt att hitta. Fast en gång hade hustrun kommit instormande och gastat – ‘bäddade du i morse?’ och det hade glatt hela kontoret.

Och det är nästan skymning redan, halv fyra.

Annonser