– allt är diskat, och resterna av middagen är i frysen, tre middagar till maken och mig.

Dagen startade ganska tidigt och jag ställde mig i duschen. Och sen gjorde jag iordning tårtorna och så frukosten. Sen åkte maken och jag till kyrkan vid sjön, någon hade lyckats ställa en bil på båda handikapplatserna, men jag parkerade förstås på annan plats då. Och det var entusiastisk stämning i kyrkan, två dop och många små släktingar, ena familjen var välbekant. Två kvinnor sjöng solo, den ena betydligt bättre än den andra, om man säger så. Och prästen höll i det hela med varm hand, ena gossen skrek rätt kraftigt före Dopet, men väl i prästens famn tystnade gossen och såg förundrad ut, det är lika roligt varje gång. Och jag var så tacksam över denna lite röriga, glada gudstjänst. Maken lyckades att inte snava över en dam i rullstol på väg fram till altarringen, bra det också.

Och jag körde rätt snabbt hem, det gällde att få potatisen både klyftad och färdig i ugnen, det gick utmärkt. Och först kom Tvåan och hennes familj och sen lilla hunden med Äldstes familj. Han hade haft fri lek med henne i dag, och det hade fungerat så pass att hon vilade stilla på mattan, nästan hela tiden. Om någon i flocken rörde sig tyckte hon det blev lite osäkert, men annars så. Och jag fick tvätta glasögonen efter en entusiastisk hälsning.