vi flyttade in i nuvarande bostaden med våra 120 flyttkartonger. Det kan ha varit fler, jag minns inte längre riktigt. Och jag bar och plockade. Yngste hade åkt hemifrån till skolan på morgonen innan flyttbilen kom och sen gick han hit. Och min känsla när jag lyckades hitta kartongen där hans cykelnyckel fanns, den lättnaden. Så han nästa morgon kunde ta cykeln. Och lättnaden dom första månaderna när jag kom på parkeringen och tittade upp mot vår dörr, jag minns det fortfarande med tacksamhet.

Fast jag förstår inte riktigt att det är nio år sedan. Och drygt en månad senare åkte vi till Spanien för rehabilitering för maken, det var också en upplevelse som jag är tacksam för, även om det också var tungt. Och så mycket konstigheter som hänt under tiden, dessa nio år. Det finns omtanke och godhet, det balanserar livet.

Annonser