Vi hann lagom äta upp kålpudding och ta en mugg mjölkkaffe,  så ringde mobilen. En vänlig man frågade om jag var hemma och jag störtade ner för trappan och skrev på.  Så nu är väskan här. 

Inte tappar man bort den,  tänker jag.  Jag är nöjd.  Och med tanke på att den var femton mil norrut i morse, så har den nästan varit här förut. 

Annonser