i går om hur man hanterar någon med panikångest. Jag vet faktiskt inte hur jag skulle göra om det hände i min närhet, jag kan bara hoppas att jag inte skulle göra det värre. Min egen enda erfarenhet i branschen hände en natt, när maken och jag sov på hotell i Jönköping. Dvs maken sov fridfullt, inte jag. Det var verkligen en oerhört obehaglig upplevelse, jag stod upp och tittade ut och såg på långt avstånd E4:ans ljus och enstaka bilar som åkte där. Och jag undrade verkligen vad som skulle hända om jag dog där och då, skulle någon upptäcka att vi inte kom till frukost eller till kyrkan sen? Vad skulle maken göra? Var fanns telefonen? Skulle han nå den eller förstå hur han hanterade den?

Jag kunde så småningom börja andas mer normalt och lugna mig något. Men när vi sen kom hem så flyttade jag telefonen på övervåningen, så att den på nätterna står bredvid makens säng. Sen visade det sig häromsistens att han inte alls kom ihåg att det finns en telefon där, men jag tänker att i skarpt läge, så hittar han den nog.

Annonser