nötte jag på en gång till minsann, det var så skönt. Men annars har dagar och kvällar varit fyllda av kyrka, mat och sociala stunder. Maken har vilat mycket och i princip har allt gått ganska bra, han har tjatat en del, förstås, och jag tror att han har det lite tyngre, lite arbetsammare i år. När vi är hemma gör han ju sina vanliga saker och det går bra, men här får han utmana sig själv lite mer än vanligt.

Och trots en ganska kort sömn i natt, så skuttade jag upp och packade ihop alla sakerna vi använt i en vecka och så åt vi frukost och så kyrkan igen. Och när vi kom ut därifrån ville maken åka hem. Genast. Jag hade nog velat ha en mugg kaffe, men han ville verkligen inte det. Så jag startade och sannerligen – till hans lycka hände något som aldrig nånsin skett förut – det stod en man med röd flagga mitt i vägen och på den lilla smalspårsbanan så kom en rälsbuss glidande. Just när vi kom. Det var bra.

Efter en dryg timme stannade jag ändå och köpte var sin mjukglass, jag var då både trött och hungrig. Och nu är jag fortfarande trött och har en maskin tvätt på gång. Maken vilar.