– man blir lika förvånad varje gång. Så nu är Yngste här och han har lite planer för veckan och jag hoppas det blir bra. Och jag har packat en hel del, annat går inte att packa förrän i morgon, så är det bara. Men jag känner mig avslappnad, mest så där att jag slött undrar vilken väsentlighet jag kommer att glömma.

Och Äldsta och hennes familj hade kommit fram. Och lägenhetshotellet hade inte fungerat, dvs flickornas sängar fanns inte, så dom fick inhysas bredvid för natten och föräldrarna fick kompensationschampagne, lite märkligt kanske. Och av bitter erfarenhet har dom enbart en incheckad väska, resten i handbagage. Svärsonen fick en gång sitta större delen av en konferens i sin t-shirt från flygresan (med chokladfläckar), och en Jul kom bagaget en kvart (bokstavligen) innan dom skulle åka tillbaka igen.

Så jämfört med det är ju mitt packande a piece of cake.