är lite trött, tydligen. Jag sitter framför datorn och är så trött att om jag inte skriver själv, så finns risken att jag somnar. På riktigt. Och matlagandet kom av sig, jag tog den enkla torsdagsutvägen och satsade på ärtsoppa. Egentligen har jag den bestämda åsikten att man inte äter ärtsoppa på sommaren, men sommaren är inte påtagligt kvalmig här, så det blev ärtsoppa. Och en tårtbit till kaffet.

Och jag säger igen, tjatigt nog, att det är så trevligt att se den allra yngsta generationen. Jag tänker lite flyktigt på min egen mormor, som var en synnerligen bestämd och rätt gnällig dam, där förstod man från späd ålder att det gällde att uppföra sig. Mamma var inte heller helt avspänd i hennes sällskap iofs. Och så farmor, som bodde tvärs över grusgården där hemma, alltid glad och lekfull. Hon kunde bygga koja under matbordet med mig, och hemma hos farmor (och farfar) fick man plättar med obegränsat lass socker till. Och i viss mån väljer man ju vilket förhållningssätt man har till omgivningen, när jag träffar barnbarnen är det ju inte min uppgift att uppfostra eller att se till att dom ständigt får i sig kostcirkeln. Det betyder självklart inte heller att jag försöker sabotera deras föräldrars fostran, men jag känner att det är skillnad på att sitta i baksätet mot att hålla i ratten. Och alla mina barn, t o m Yngste, är numer vuxna, kompetenta personer. När jag själv var i deras ålder var det ganska självklart att mina föräldrar hade fostrat klart, självklart både för dom och mig.

Annonser